Hur många nedräkningar krävs?

Det började redan i söndags - upptrappningen till jul. Första advent och vi åt både saffransbiscotti, pepparkakor och clementiner. Vi har en skål som är dedikerad till endast clementiner och det går några stycken om dagen då faktiskt alla familjemedlemmar äter av dem (kors i taket, det är väl det enda ätbara vi är överens om hemma hos oss).
 
Men nu. Nu är det förste december och julkalendrarna duggar tätt. I år tänkte jag att hela familjen ska se SVTs satsning. Och så har vi en Pixi-kalender från förra året (från min mamma) där Freja bara kom en lucka då hon var lite för liten för den då. Och så tänkte jag ge mig på att läsa en sån där julkapitelbok med en liten historia varje dag (försökte förra året men det var för mycket text och för lite bilder för Frejas smak då). Och ja. För ett par år sedan köpte George en Playmobilkalender, modell yngre åldrar. Det är verkligen dags att hon får den nu för den känns redan lite för barnslig. Så det blir fyra nedräkningar i år. Låter ju helt överdrivet. Plus ett sånt där kalender ljus. Så fem då. Kommer ju inte hinna göra något annat än att räkna ner till 24:e december.
 
Clementiner och adventsljus kan vara nyckeln till julstämningen

Besvikelsen på Gunnebo

Sånt man kan göra lördagen före första advent: gå på julmarknad för att inviga julsäsongen och få julstämning. Eller det var planen i alla fall. Jag och min blogg-/nördvän Jessica åkte till Gunnebo för att uppfyllas av julmys. Eeeh. Byggställningar runt slottet, grådassigt väder, klaustrofobiskt i husen och inte någon julmusik så långt öronen nådde. Vi hade väl målat upp något slags sagoscenario som blev platt fall. Inte överdrivet med säljare och absolut ingen stämning över huvud taget. Synd. Vi var klara under en timme och hade ingen önskan om att komma tillbaka faktiskt.
 
De små tomtehusen var visserligen gulliga
 
Jessica fotar tomtar
 
Ingen marknad utan mandlar
 
Inte ens fikat lockade
 
Annars var det en trevlig förmiddag då sällskapet var förträffligt och jag fick till och med en födelsedagspresent, men den var så fin så den förtjänar ett eget inlägg.
 
Jag åkte hem, satte på årets första julmusik (tänk att jag hållit mig ända tills nu!) och bakade saffransbiscotti då vi ska på födelsedagsfirande ikväll där födelsedagsbarnet önskat sig just sådana. Tänkte ta en vända ner till källaren (totalt ljug, jag kommer be George gå ner i källaren) och hämta upp advenstlådan så att vi kan få upp våra ljusstakar. Vi är de enda i vår trappuppgång som inte redan satt upp våra. Denna hets!

Team Jess all the way

På fredag gäller det, då är vi tillbaka i Stars Hallow med hela (förutom Richard) det härligt knäppa gänget i något äldre version. Det gäller att ladda med mat! Vem mer är lika laddad som jag?!