Besvikelsen på Gunnebo

Sånt man kan göra lördagen före första advent: gå på julmarknad för att inviga julsäsongen och få julstämning. Eller det var planen i alla fall. Jag och min blogg-/nördvän Jessica åkte till Gunnebo för att uppfyllas av julmys. Eeeh. Byggställningar runt slottet, grådassigt väder, klaustrofobiskt i husen och inte någon julmusik så långt öronen nådde. Vi hade väl målat upp något slags sagoscenario som blev platt fall. Inte överdrivet med säljare och absolut ingen stämning över huvud taget. Synd. Vi var klara under en timme och hade ingen önskan om att komma tillbaka faktiskt.
 
De små tomtehusen var visserligen gulliga
 
Jessica fotar tomtar
 
Ingen marknad utan mandlar
 
Inte ens fikat lockade
 
Annars var det en trevlig förmiddag då sällskapet var förträffligt och jag fick till och med en födelsedagspresent, men den var så fin så den förtjänar ett eget inlägg.
 
Jag åkte hem, satte på årets första julmusik (tänk att jag hållit mig ända tills nu!) och bakade saffransbiscotti då vi ska på födelsedagsfirande ikväll där födelsedagsbarnet önskat sig just sådana. Tänkte ta en vända ner till källaren (totalt ljug, jag kommer be George gå ner i källaren) och hämta upp advenstlådan så att vi kan få upp våra ljusstakar. Vi är de enda i vår trappuppgång som inte redan satt upp våra. Denna hets!

Team Jess all the way

På fredag gäller det, då är vi tillbaka i Stars Hallow med hela (förutom Richard) det härligt knäppa gänget i något äldre version. Det gäller att ladda med mat! Vem mer är lika laddad som jag?!
 
 

30 är mitt decenium

Jag har aldrig riktigt haft någon ålderskris. Jag minns att strax innan jag fyllde 24 så kändes det lite som att jag borde bli lite mer vuxen. Ha! Det gick snart över. Krisen alltså. I fredags fyllde jag 30 år och det är en ålder jag känner mig väldigt nöjd med.
 
För det första: det är inte alla som har förmånen att få fylla år. Jag är tacksam över varje födelsedag jag får fira och strävar verkligen inte efter att klamra mig fast vid någons speciell ålder. Just 2016 har väl inte varit något kanonår för egen del precis och jag hade ingen större lust med att fira i någon storskalig form. Lite lagom kändes bra. Med ätbara saker.
 
Helgen har således gått i de ätbara sakernas tecken. I fredags langade jag upp ett mindre buffébord för en fantastisk skara vänner, i lördags blev det hotellbuffésmörgåsbord med familjen och idag började vi dagen med dop i Fjärås och sedan 1-årskalas i Göteborg. Jag är inte speciellt hungrig för tillfället, tackar som frågar.
 
Fredagskväll
 
Hotellbuffé i eget rum
 
Pannacotta i Fjärås
 
Trots all mat var jag som en hök på fruktfatet ikväll
 
Känner mig väldigt fint firad och redo för att ta mig an ytterligare ett år runt solen.