Fredagen spenderades inne i Stockholm. Jag och George tog tåget från Uppsala och började med att promenera bort till Vasamuséet. Väl inne gick vi på guidad tur, såg på film och frös en aning då det inte är det varmaste muséet som finns. (Jag har visserligen varit där förut men George ville gärna se det gamla vraket).
Vi fortsatte vår promenad bort till Kungsträdgården där vi åt middag på T.G.I. Friday's för att fira att George har bott i Sverige i över ett år nu. Maten var jättegod och vi lyckades få utsikt över fontänen där folk sprang runt med nummerlappar och hämtade något från en träställning. Spännande!
Vi tog en sväng in på NK och strosade sen bort mot slottet och Gamla stan för att till slut återvända till tågstationen och Uppsala.
Då var Italienresan över och jag hann nätt och jämt hem och packa om för att sen ta med mig George till Uppsala och Stockholm på en långweekend. Torsdagkväll till måndagkväll. Vi kom fram strax efter midnatt till Uppsala där Sara och Johan väntade på oss. Vi blev nerbäddade i bäddsoffan och däckade med en gång (25 min tåg + 5 tim tåg + 7 min buss tar på krafterna).
Förmiddagen spenderades vid poolen för att få till någon sorts panikbränna. Jag kom som bekant till Italien som spöket Laban och hade därför varit extra försiktig med att skydda huden från att brännas. Lite för bra då jag insåg att jag inte ändrat hudfärg under veckan som gått.
Så packade vi ihop oss och våra pinaler, käkade lunch på hotellet och hoppade sen på bussen som tog oss till Neapels flygplats.
Vi checkade in, köpte apdyra smörgåsar, knycklade in oss i det lilla planet och satt sedan uttråkade i 2,5 timme. Med tanke på att jag tidigare i mitt liv praktiskt taget pendlade till USA kan man tycka att jag borde stå ut med en mindre flygning på under tre timmar. Jo fast nu satt jag brevid en suckande, tjock tant med mustash som vägrade dela med sig av armstödet, så jag satt snett lutad ut i gången (men inte för mycket för då kör matvagnarna på ens armbågar, det vet jag sedan innan).
Till slut landade vi i Köpenhamn där vi fick vårt bagage utan konstigheter och packade in oss i mammas bil. Jag gosade till det med min kudde som jag hade lämnat där och sov större delen av sträckan Malmö-Kungsbacka.
Vid tre-tiden nångång pussade jag George på kinden och kröp ner i min egen säng utan öronproppar på åtta dagar.
Söndagen spenderades i lathetens tecken. Vi började med att bada i havet (som för övrigt var varmare än poolen) och bredde sedan ut oss vi poolkanten och slank ner i det svala vattnet för att svalka oss med jämna mellanrum.
Lunchen intogs på hotellet med vid middagstid tog vi oss den vanliga promenaden in till centrum och hamnade på en restaurang mitt i smeten och jag fick i mig en laxpasta. Glass på det och så en promenad tillbaka till hotellet och vips hade en hel dag gått åt till att göra ingenting.
Dagen då vi skulle besöka Rom. Upp tidigt som attan och så på bussen som tog oss till dagens attraktion. I väntan på vår lokala guide köpte jag mig dagens första glass och blev sen slussad till St. Petersplatsen för att ta oss in i Vatikanen. De som knödde sig mest i säkerhetskontrollskön var fyra stycken nunnor. Jo minsann.
Väl inne tittade vi på det ena kända helgonet efter det andra. Drottning Christina hade sin egen avbild. Några påvar fanns det också avbildade (fast den nuvarande befann sig på sommarstället utanför Rom) och jag fick klart för mig att man inte får sitta på en utskjutande marmorkant, trots att jag var trött i benen (en kavajklädd vakt höjde pekfingret). Då fick det vara nog och vi satte oss i skuggan och tittade ut över St. Petersplatsen igen och väntade på att få kliva på bussen igen.
Väl på bussen hade vi tappat bort 7 stycken finska människor så det blev lite panik, men det var inget vi kunde vänta på. Det fanns ju mer av Rom att se. Bussturen tog oss runt och guiden berättade om både Mussolinis balkong, muséer, Colosseum, Roms tunnelbanesystem osv.
Så blev det då dags för oss att själva få vandra runt och se på en del av de kända platserna. George har som sagt en mjukisko vid namn Wubbie och eftersom George inte fick följa med på resan så lovade jag att ta kort med Wubbie vid några kända ställen. Vi hann med både Spanska trappan, en sval restaurang för en god lunch (där även glass #2 intogs), Fontana di Trevia (där vi naturligtvis slängde i ett mynt så att vi är garanterade att få komma tillbaka till Rom) och så tog vi våra sista krafter och promenerade bort till Colosseum. Inte för att det var överdrivet långt bort men i 40 graders hetta kändes det ganska avlägset. Både jag, mamsen och Wubbie tog på den gamla stadion, pustade en stund och vände sedan tillbaka. Tyvärr hann vi inte gå in. Det får bli nästa gång helt enkelt.
På väg tillbaka fick det bli glass #3 för att överleva, ett besök i Disneybutiken och vi vinkade även till H&M på väg mot Piazza del Popolo där det var uppsamling för hemfärd.
Behöver jag säga att jag somnade på bussen tillbaka till Terracina?
Lugn dag för mig och mamsen (Catarina och Christina åkte ut på en båtutflykt). Vi lyxade till det och tog bussen in till centrum där vi sen gick runt i några timmar, köpte permesanost, åt glass i flera omgångar, kikade runt i gamla stan och tog sedan bussen tillbaka till hotellet.
Väl tillbaka blev det poolhäng och balkonghäng. När de andra kom tillbaka på kvällen blev det hämtpizza på vår balkong innan det var dags att gå och lägga sig i någorlunda tid. Dagen därpå skulle vi upp 05.45 igen.
På gatan brevid vårt hotell sträckte sig en 1 km lång marknad varje torsdagförmiddag så vi traskade på och knödde oss bland alla italienare. Just den här veckan när vi besökte Terracina hade alla italienare semester och det var därför smockfullt med folk vart än vi gick (inte bara på marknaden utan överalt).
Jag kan inte säga att köpsuget satte igång men fyndade ändå några scrapbookingdetaljer och lite frukt. Det kan bero på att största skostorleken som fanns var 38 (jag själv är en 39:a) och att jag inte är ett jättefan av paljetter.
Sen blev det lite häng vid poolen. Precis som alla andra dagar var det strålande solsken och riktigt varmt. Jag slank även iväg till ett internet café för att försöka uppdatera mig om vad som pågick i världen.
På kvällen promenerade vi in till stan och upp på berget. Den här kvällen skulle vi äta middag på restaurangen vid namn Green (de hade gröna spotlights vid entrén). Där satt vi under bar himmel, hade en mindre orkester vid bordet intill och åt god pasta.
Precis innan vi skulle gå in blev jag haffad av en italiensk kille som absolut skulle ha kort på oss båda. Det var ju bara att le och se glad ut och han blev ännu gladare. Det var tydligen inte varje dag de hade en fejkblond skandinav i gamla stan.
Efteråt gick vi och satte oss på torget där Miss och Mister Terracina precis skulle dra igång. Vi satt och studerade folk och försökte lite halvhjärtat förstå vad som pågick uppe på scenen. Även om vi inte förstod vad som sas så var det en riktigt mysig kväll.
George har en mjukisko som heter Wubbie. Jag lovade att ta en bild med honom och något italienskt. Just nu står vi utanför Coloseum. Kan det bli coolare?
På kvällen var det då dags att trampa in till centrum igen, och inte vart som helst utan upp för berget till gamla stan där vi hade resarverat bord för att undvika samma misstag som förgående dag.
Där inne bland gränderna hittade vi fram till en supermysig restaurang med god mat och trevlig personal. En riktigt hit!
Klockan ringde 05.45 och det var dags att kliva upp. Bussen avgick 6.30 till Pompei (och det ville vi ju inte missa). Några timmar senare var vi äntligen framme och fick möta vår guide för dagen. Tror hon hette Claudia. Superbra var hon i alla fall och kunde allt som var värt att veta om Pompei.
Här kommer ett axplock av alla de bilder vi tog:
Sen blev det en fyra rätters lunch på en restaurang utanför ruinerna. Gott var det och fort skulle det gå. Sen väntade en två timmar lång bussfärd tillbaka till Terracina igen. Supercoolt ställe det där Pompei, helt fantastiskt att så mycket har bevarats!
Väl tillbaka på hotellet blev det lite siesta innan jag, Catarina och Christina tog oss ut för att besöka den lokala lilla närbutiken. (Catarina och mamma har känt varandra sedan de var sju år och Chrstina är hennes dotter. Hela resan går ut på att fira att både mamma och Catarina fyller 50 år i september).
Det första som slog mig när vi anlände till Italien i måndags var hur varmt det var (men vad annat hade jag väntat mig). Det andra var hur skräpigt det är överallt. Ingen återvinningscentral så långt ögat når. (Vet inte om det bara är i de här delarna av Italien det är så eller om det gäller hela landet).
Sen blev det lite häng på vår balkong som lägligt nog ligger i skugga under eftermiddagen (på morgonen däremt kan man inte vistas där om man inte vill bli kokt).
Så skulle vi då äta middag. Vi bestämde oss för att ta bussen in till centrum och väntade i ungefär 45 minuter (ungefär så lång tid som det tar att gå in). Så kom då en liten plastig buss utan stötdämpare och vips var vi inne i byn. Hittade vi någon restaurang som inte var full? Nej.
Det hela slutade med att vi promenerade tillbaka på stradpromenaden och hamnade på restaurangen som låg närmast hotellt. Lysrör i taket. Sur kypare. Jag och mamma beställde pasta och lax. Eller nej, vi försökte. Det fanns nämligen ingen lax men vi kunde få beställa någon annan fisk istället. Kör på det sa vi och fick in något som luktade ruttet fiskrens. Smakade likadant. Jag vet att man inte inte får säga så här - men det var riktigt äckligt. Catarina och Christina fick någon sorts seg köttbit i färgen grå.
Var vrålhungriga när vi kom tillbaka till hotellt och tryckte i oss yoghurt och salta kex. Bestämde att vi i fortsättningen nog bör beställa bord i förväg på någon bättre restaurang.
Att komma ur sängen var inga problem då den är stenhård och lagom obekväm. I med likte frukost i kroppen och så tog jag och mamsen en promenad in till centrum av Terracina (tar ca 45 minuter att gå från vårt hotell). Där inne mötte vi upp vår lilla reseguide och fick en liten guidad tur runt i byn.
Kikade in i en liten saluhall och köpte frukt och bär. Fortsatte sen runt och tittade på diverse statyer och gamla byggnader innan vi tog oss upp för en djävulusisk backe (egentligen är den inte så jobbig men solen gassade på ordentligt just som vi gick där). Som tur är finns det en fontän på vägen upp där man kan svalka sig.
Väl uppe på toppen av berget höll reptitionerna för Miss och Mister Terracina igång. Tjejerna och killarna höll på att lära sig att gå och stå i olika formationer. Vi köpte oss varsin extremt god glass och studerade spektaklet en stund tillsammans med utsikten.
Tog oss ner för backen igen (gick betydligt lättare) och strosade runt lite till i stan innan vi tog strandpromenaden hem igen. Var lagom mör i benen efteråt.
Resan började redan i söndags i bilen på väg ner till Köpenhamn där vi skulle ta flyget tidigt på måndag morgon.
Så var vi då framme i Italien. Där väntade en tre timmar lång bussresa norrut från Neapel till Terracina där vi skulle hålla till större delen av resan.
Så var vi då framme vid hotellet och hamnade illa kvickt vid poolen. Spenderade några timmar där innan det var dags för middag.
Hamnade på en restaurang nere vid strandpromenaden och beställde in pizza med färska tomater på. Grymt gott. Sömnbristen gjorde sig påmind så det var dags att låta kroppen vila längre än en power nap.
Har just besökt Pompei och ska nu inta en fyra rätters lunch på en uteservering. Vädret är perfekt men hotellet har tydligen inget internet så jag återkommer från ett internet café.
Det var då tusan att jag ska vara så långsam på att skicka iväg den stackars 4-åringens paket. Nu har det i alla fall fått frimärken på sig så nästa steg blir att svänga inom något postombud och lämna in det. SEN kan jag äntligen börja vänta på att hon ska bli glad där på andra sidan jorden.
Det blev nio frimärken då den högsta valören som fanns på Ica MAxi endast var 20 kr.
Igår blev det först ett lager målarfärg på pallen, sedan färg i mitt hår (hårfärg alltså), middags hos mamsen och kvällen avslutades hemma hos Frida och Patrik då Frida fyllt år tidigare i veckan. De har en ny kattunge som absolut inte ville sova under hela kvällen då de fanns så många att busa med.
Hon vägrade att sitta still, därav den otroligt fina kvalitén på bilden
Häromdagen fick vi brev från en bekant till George. Det visade sig vara en inbjudan till ett bröllop! Tråkigt bara att det är på andra sidan jorden. Hade varit roligt att gå. Det är ju inte varje dag man går på bröllop precis. Om sanningen ska fram har jag bara varit på två bröllop i hela mitt liv.
Extra roligt hade det varit om de faktiskt hade en sådan vagn på bröllopet.
Även om jag inte shoppade ihjäl mig precis under senaste besöket i Ullared så hittade jag en ny handväska (den gamla har efter tre år slitits sönder i dragkedjorna och såg allmänt luffig ut). Det bästa med den nya är att den har ett axelremsband och att jag kan få ner ett kollegieblock i den.
Jag och sambon satt och pratade om djur här om dagen och så säger han plötsligt:
Han: ...you have a weird animal, it has lika a J and a T and K and an R in it. Jag: Eeh...what kind of animal is that? Han: A tshör? Jag: ...en tjur...? Han: Yes, a bull. Jag: And what is the plural name for tjur? Han: Bullar?
Det blev ju bara gapflabb från min sida, då han mycket väl vet vad bullar egentligen betyder.
"Inskolningen" igår gick smärtfritt, 4-åringen visade alla sina leksaker, vi spelade spel med påhittade regler, diskade sandlådeleksaker med vatten från en rosa vattenkanna, drack silverkaffe (dvs vatten) ur små lila plastkoppar, kravlade under soffan för att få fram en liten plastanka, jag råkade sätta rekordet på hennes Nintendo DS med Pet Shop-djur och fick frågan om jag var en barnvakt.
1-åringen däremot är mer av det mammiga slaget men trots det utvecklade vi en lek som bestod av att han kastade nappar på mig.
Planeringen inför det stora 50-årskalaset gick finfint, nu har vi en himlans massa idéer till spex, underhållning och dekorationer.
Min ritning av lokalen vi ska vara i kanske inte blev så skalenlig som planerat.
Har jag varit vaken sedan sex imorse och funderar nu starkt på att kanske få i mig lite frukost. Funkar småkakor och muffins? Eller nej vad säger jag, müsli och en rostad macka låter mer som kostcirkeln. (Var befinner sig förresten småkakor och muffins i den där cirkeln?)
Jag har fått jobb. I fredags hittade jag en annons till ett barnvaktsjobb en kvart hemifrån. I lördags var jag på intervju hos familjen. I söndags blev det bestämt att jag fick jobbet. I eftermiddag ska jag dit på "inskolning" för att lära känna barnen, en flicka (4 år) och en pojke (1 år).
Så i höst blir det 100% plugg, danskurser en kväll i veckan och barnvaktsjobb ca 2 dagar i veckan. Tror det kan bli väldigt bra faktiskt.
Nu är det ju inte de här ungarna jag ska se efter, men de bidrog till att jag fick det nya jobbet.
Min fina Frida fyller 23 år idag, så igår skickade jag ett kort till henne. Jag har precis listat ut hur man gör flera lager med olika stämplar (det var ju superlätt) och fyllde i vissa blomdelar med lim och glitter.
Då var Ullaredsäventyret över för den här gången (eller ja det var ju några timmar sedan jag kom hem, spenderade väl två timmar inne i spektaklet). Det blev några fynd (en handväska och en klänning) och några nödvändigheter (plastpåsar, kollegieblock, shampoo osv.). Utökade även mitt scrapbookingsortiment en gnutta med tillbehör från en helt annan affär i samma håla.
Vad Alex (lillebrors amerikanska kompis) tyckte vet jag inte, men han verkade glad över att komma därifrån.
Denna tisdagsförmiddag tar jag med mig lillebrors Louise, lillebrors amerikanska vän Alex och lillebrors dagiskompis Maja ner till GeKås. Lillebror själv jobbar.
Amerikanarna sjunger inga sånger vid festligheter (förutom Happy Birthday då) så någon i lördagens skara bestämde sig för att hitta en fonetisk översättning av Helan går på nätet. Tror den uppskattades mer av oss svenskar, men vad gör det? Alla var med och sjöng!
Igår var det äntligen dags, lillebror och jag hade planerat ihop en amerikansk tillställning och införskaffat nödvändig rekvisita. Röda muggar, utklädnader, muffins, pajer, beer pong, musik, vattenmelon och en och annan leksakspistol fick plats under kvällen.
Gästlistan var 50 personer lång. Visserligen dök endast två av mina kompisar upp (tack Tobbe och Jocke - det uppskattades) så det blev mest lillebrors fest då resten var hans polare, så det kan hända att jag kanske blev lite bitter. (Inte för att det blev femtio personer direkt, snarare 20).
Resten av kvällen fotograferade jag med lillebrors systemkamera och de bilderna har jag inte fått tag på än, därför tar fotona slut här (för den här gången).
Jag har extremt mycket mat över (de pajer jag gjort började vi inte ens på och jag har 2/3 av muffinsarna kvar också) så om någon känner sig sugen finns det så det räcker.
Igår var vi hembjudna till Malin som satt hus/hundvakt. Det var grillning på g och stämningen var på topp. När alla var mätta och belåtna och gruppindelningen inte var lika tydlig längre ja då blev det, tro det eller ej, ännu trevligare. Internationellt blev det också då lillebrors två high school-kompisar hängde med. Sverige, Danmark och USA. Yeehaa!
Och när vi ändå hade det såpass trevligt ja då satte den spontana dansen igång. Koreograferad, fridans eller någonstans mitt i mellan. Det krävs inte mycket när barndomsgänget är igång.
Idag blev det ytterligare ett lager färg på kökssoffan, pallen blev dock utan då färgen tog slut.
Väl hemma igen var det dags att slänga ihop två satser muffins, en med björnbär och en med äpplen. Och så en köttfärspaj. Allihop på samma gång. Och därimellan ringde jag angående ett jobb och har sen dess pratat med dem ytterligare två gånger (intervju imorgon). Och så viker jag lite tvätt mellan varven och så ska jag bara in i dushen och göra mig superfräsh (lycka till efter målarfärg och muffinssmet) för kvällens grillstillställning söderut (just det, måste få ihop några grillspett också och kanske borde koka lite potatis...).
Svar ja - ryggen mår inte dirket bättre av det här flängandet. Men roligt är det!
Idag fyller min amerikanska bebis hela fyra år. Kunde jag så skulle jag nypa henne i kinderna och säga saker som "Åh vad du har blivit stor". För det har hon. Jättestor. Hon är nu så gammal som Pontus var när jag flyttade hem till dem och hon inte ens var född. Nästa sommar ska jag hälsa på henne (och nypa henne i kinden).
Nu ska jag bara få iväg det där paketet till henne också (aningen sent)
Allting går så mycket långsammare när ryggen inte fungerar, men trots det har jag bakat kakor, scrappat och storhandlat inför lördagens festligheter. Jag och lillebror ska en tillställning med vänner och bekanta med amerikanskt tema i familjens sommarstuga. Lillebror har dessutom en minireunion med två av sina polare han gick i high school med (2007/2008). Nicklas från Danmark och Alex från just Seattle. Jag har som alla vet mitt bidrag av amerikanska influenser boende med mig.
Nu ska han och jag avsluta kvällen med några avsnitt av How I met your mother tillsammans med vinbärspaj.
Bild tagen när jag hälsade på lillebror under hans high school-år.
I fredags bar jag som bekant en viss kökssoffa som jag håller på att måla om. Hade ont i ryggen i lördags. Hade ont i ryggen i söndags.
I måndags var det helt plötsligt bra och jag avfärdade det hela som "typ träningsvärk" och målade ett lager till på soffan. I måndags eftermiddag stog jag dubbelvikt i dushen för att raka benen och plötsligt sa det PANG i ryggen och jag fick megaont. Senare under kvällen försökte jag ta mig ut på en promenad tillsammans med sambon (jag var tvungen att hålla i honom för att över huvudtaget ha någon som helst fart). Vi fick vända efter en bit.
Igår hade jag ont hela dagen, levde på Ipren och försökte att inte stanna i samma ställning mer än nödvändigt. Ont att stå, ont att gå, ont att sitta och ont att ligga. Men jag promenerade faktiskt runt hela golfbanan (visserligen såg jag ut som en höggravid kvinna med samma fart som en halt snigel, men i alla fall).
Idag kan jag röra mig utan att göra grimaser. Det går framåt!
Med risk för att folk ska börja undra hur stökigt vi egentligen har det här hemma (men har ni hängt med ett tag vet ni att vi har haft extremt mycket äckliga djur - vi räknar dem fortfarande på whiteboardtavlan) så tänkte jag dela med mig av vad jag hittade igår bara någon timme efter att jag trott att jag dödat spindeln (då höll den till vid trappräcket). Nu hade den flyttat bort till vardagsrumsbordet och slagit läger.
Jag kan försäkra er om att den nu är ett minne blott.
Förra veckan överraskade sambon med ytterligare två brickor i liknande tema som den första. Nu kan jag bara så mycket grejer att jag knappt vet vad jag ska börja med. Kanske införskaffa fler armar?
Första delen av dagen har jag och mamsen ägnat åt att måla våra projekt. Hon ett gammalt skåp och jag på min kökssoffa. Min IKEA-pall åkte på en omgång den med när jag ändå var i farten. Ett lager till ska på senare i veckan och sen får det vara färdigmålat (i alla fall på soffan).
Resten av måndagen tänkte jag spendera med lite annat pyssel, så som ett visst födelsedagskort som aldrig blir klart. Har även börjat datumsortera foton från mitt år i Seattle (2006/2007) så jag kan få till fler layouter till mitt eget album. Än så länge har jag mest scrappat till min värdfamilj.
26-30 augusti drar jag och George upp till Stockholm. Tågbiljetterna gick på 380 kr för oss båda, tur och retur. Löjligt billigt. Boendet är ännu oklart men sådant brukar ju lösa sig.
Det enda vi vet att vi ska göra är att gå på Vasamuséet. Fler tips?
Han gjorde det igen! Han tappade den nya tandborsten (#6) igårkväll. Eller nej, han tappade den inte, men han fick för sig att istället för att sätta ner tandborsten i glaset som en normalt funtad person så skulle han studsa ner den. Den studsade ur glaset och rakt ner på golvet i något ludd (man skulle kunna tro att vi aldrig städar vårt badrumsgolv, men så är inte fallet).
Idag har vi därför köpt designtandborstar. Oh yes. Min förhoppning är att han ska vara lite mer rädd om den nya då den har ett coolt mönster som någon designar har designat dit.