Oallmänbildad

Tänkte bara tillägga att gårdagen (måndag) började med att jag smällde vänster ringtå i garderobsdörren så det började blöda. Har ett litet plåster där. Haltade halva dagen. När jag sen skulle spänna fast Pontus i hans bilstol klämmer jag vänster tumkött så DET börjar blöda. När jag senare på dagen sköljer av diskhon med duschmojjen klämmer jag vänster lillfinger. Inte min dag.

Blev uppvärmd soppa (som Larry gjort, jag vet att det är fusk) och pannkakor (de gjorde jag faktiskt själv) till middag igårkväll. Det blev tomt på tallrikarna den gången med.
En liten parantes bara; Pontus hostade så hårt att han kräktes mellan soppan och pannkakorna... Halvmysigt mitt i maten men vad gör man? Han kan ju inte hjälpa att han är sjuk.

Desirée fick även fem sprutor hos farbror doktorn. Jag var glad att jag inte följde med, för enligt Toddi har barnet aldrig skrikit så mycket i hela sitt liv.

Jo sen måste jag ju tala om för alla att jag kläckte värsta dumma kommentaren i bilen utanför Target i lördags. Jag och Sara satt och lyssnade på 106,9 julkanalen. Så börjar en av sångerna och de sjunger "Nooooeeel, Noooooeeeel". Min fråga rätt ut i luften lyder; vem är den här Noel, har jag missat något nu igen?! (Började fundera på om jag glömt någon apostel). Sara svarar kolugnt att Noel betyder jul på franska. Där ser man hur allmänbildad jag inte är... Men jag hoppas på att någon som läser detta inte visste det och nu inte behöver känna sig lika dum som jag gjorde. Låtsas bara som du alltid vetat det.

Som sagt så stannade Pontus hemma från skolan idag. Det var inte så uppskattat från mitt håll. Han bråkade hela dagen med antingen Camilla eller mig. Tar på krafterna att käbbla med någon i närmare tio timmar. Jag tror dessutom att jag håller på att få min 12:e förkylning. Haft ont i huvudet sen 11 och dubbeldos av alvedon hjälper inte. ÄNDÅ satt jag kvar när jag slutat, för att knåpa färdigt med en tiger i cenitlera istället för att fly ner till mitt rum.

Medan jag bytte blöja på Desirée, bestämde sig tydligen de andra två för att gå ut. Så när jag kom ner för trappan står ytterdörren öppen och Camilla och Pontus är ute och leker i bara gummistövlar (eller ja de hade sina vanliga innekläder på sig). Jag blev jättearg, men insåg mest sen att jag blivit rädd att Camilla kunnat gå ner på gatan och bli överkörd.

Pontus åkte även i sin första time-out för min del. Han har varit i dem en hel del men jag har aldrig satt honom där. Det gjorde jag idag, då ungen kastar bollar på sin äldsta lillasyster trots tillsägningar. Jag satt dessutom och matade den minsta och kunde inte riktigt ta tag i situationen. Sen fick han sitta där tills jag var klar med matningen.

Okej nu har jag nog inget mer ointressant att berätta. Skulle väl vara att jag har ett gigantiskt hål i min ena raggsocka...

Avslutar med att säga att jag tycker ni blivit sämre på att kommentera. Kanske beror på att innehållet inte är så intressant att kommentera, men skriv då och säg att jag ska skriva något mer intressant!

Tjejhelg

Torsdag = Thanksgiving. Det hela börjar med att jag 08.05 får reda på att jag är ledig... Både idag och imorgon...Jaha... Lite miss i kommunikationen där kanske... Installerar det andra Sims-spelet också och några timmar försvinner i rasande fart. Markus kommer ner och säger att de behöver hjälp imorgon trots allt. Jaha... Programera om hjärnan igen... Meningen är att vi ska på middag hos Toddis bror vid halv tre tiden. Vid halv fyra anländer vi och minglet börjar. En rolig överrasking var att Robert var där, Kyras man. Har inte träffat honom sen drive-in bion i sommras, så vi tjötar ett bra tag i soffan. Den 14åriga Sydney kommer och lägger sig mellan oss. Bör kanske tillägga att hon är en katt. Jag blev störtkär. Hon kanske inte är den sötaste katten på jorden precis men hon är en katt och det räcker. Saknar mina kissar där hemma!

Så blev det då matdags, men kalkonen hade skurits upp i förväg så vi hade ingen filmfågel på bordet, vilket jag tyckte var fusk. Smakade på en hel del konstiga saker (Frida, du hade varit stolt över mig) men måste erkänna att kalkonen var godast. Carol (Toddis mamma) började med att säga vad hon var tacksam för, men längre än så kom vi aldrig... Efter massor av mat, historier, lite gräl, mer klappande av Sydney och mycket huvudvärk kommer vi hem och jag är helt utmattad. Slår mig själv i huvudet dock, för trots att jag hade både film- och vanlig kamera tog jag inte ett enda kort, eller filmade en endaste liten minut. Jag skyller på att det inte fanns någon filmkalkon.

Fredag då, ja då är det alltid en jätteparad i Seattle som vi planerat att åka och titta på. 08.00 står jag redo. Paraden börjar 08.45. Så 09.15 kommer vi alla ifrån huset och är nere i downtown när halva paraden har gått hem. Men inte hängde vi läpp för det, utan njöt av det som fanns kvar att se, vilket faktiskt var en hel del. Dalmatiner, nallebjörnar, high school band i långa banor, cheer leaders, brandbilar, pingviner, snöflingor och Saras stora skräck - clowner.
Men nog blev vi alla snopna när tomtesläden åker förbi utan tomte! Visade sig att han gått av två kvarter tidigare för att hälsa på alla barn inne på Macy's.
Hittade en snäll pappa med ett barn på armen som erbjöd sig att ta kort på hela vår familj och det var roligt att ha oss alla på samma foto, tror det är första gången...

 


Hem kom vi och jag gjorde inte så mycket mer än å lägga Camilla. Inte allt för lätt när hela familjen är hemma + att Samirrah dammsög hela huset. Vid tretiden var hon klar med dammsugandet och jag hade inget för mig, så vi blev tillsagda av Toddi att åka till Michaels och köpa julpyssel. Sagt och gjort det gjorde vi, så nu ska här pysslas.

Jo, vi hade vårt första familjemöte sen jag kom hit. Inget krisartat utan bara lite enkla husgrejer. Det intressanta är att Pontus och Camilla kan vara på en annan våning, men när de hör att två eller fler vuxna ska försöka prata med varandra kommer de som spjut och iglar sig fast.

Skickar iväg ett SMS till Emma om att jag är på idén om att se antingen Happy Feet eller Flushed away på söndagen men får inget svar tillbaka.

Hur som helst nästa projekt var att ta mig till downtown för att plocka upp Sara. Lättare sagt än gjort, för inte nog med att stan är uppbyggd på enkelriktade gator, så hade de stängt av halva stan så det som skulle tagit 6 minuter tog nu runt 35... Fram kom jag till slut och ut på motorvägen kom vi också efter en liten lubbaduntengrunka. Målet var Saras hus och tjejhelg. Hon lovade att vi skulle ha det när jag satt på stranden på Oahu och var deppig, så nu slog vi slag i saken. Lata var vi så det blev snabbkedjemat med extra milkshake, doritos, glass och mitt svenska lösgodis till middag. Vi orkade inte alltihop men ska man möla (eller som Sara säger; moffa) så ska man göra det ordentligt. Klockan blev två innan vi både halvt dog i hennes säng.

Nästa morgon vaknar jag av att Sara skriker att det snöat under natten. Jag hann inte ens tänka förrän jag var framme med kameran vid fönstret. Mycket riktigt hade det kommit ungfär 0,4 mm snö under natten. Vi var i extas! Efter att vi skuttat runt ett tag och faktiskt lyckats få i oss lite frukost, bar det av mot teoriprovet. Den här gången kom vi fram och fick göra det, men vad hjälpte det? Likt förbannat körde jag. Det här börjar bli pinsamt men då kan ju du försöka svara på hur många fot man får parkera från en väjningsplikt-skylt!

Deppade inte ihop över det utan åkte till Fred Mayer och Target och köpte julkort. Många. 41 stycken. Körde förbi skolan där Saras barn går (tror jag i alla fall) och tog kort på de snötäckta bergen. Sen åkte vi tillbaks till Sara och smetade på oss ansiktsmasker, tände ljus, åt jättegod asiatisk mat och såg på film; The break up. Sen blev det massor av kloka saker sagt och Sara fyllde även i sina luckor i Boken.
Först var klockan 21.40 och sen hoppade den till halv två... Sömn var efterlängat. Inget svar från Emma så vi planerade söndagen innan ögonlocken föll ner.

Sov till kvart i elva på söndag förmiddag, vaknade av alarmet som låter som brandalarmet. Insåg att jag inte blivit väckt av barnskrik och låg kvar i sängen en halv timme bara för det. Fräschade till oss och plockade sen upp en nygammal au pair; Therese. Hon har precis flyttat hit med sin värdfamlij från Californien, men har gjort färdigt sitt år i mitten på februari.
Målet var och blev IKEA. Min fjärde gång. Vi käkade köttbullar, potatis, brunsås och lingon på deras restaurang (nöjd nu Malin?) och sen lassade vi på med matvaror. Personligen landade två flak á 24 flaskor julmust i min kundvagn. Folk tog upp flaskorna ur min kundvagn för att stirra på dem och på så sätt blev jag försäljningsansvarig på IKEAs matavdelning.
För inte nog med att de rotade i min kundvagn, nej utan när jag står vid kyldisken och ska plocka åt mig dammsugare prackar jag på en dam ett paket också. Hon såg tveksam ut så jag tog min chans att tala om att de är jättegoda så hon stoppade ner ett paket i sin vagn. Senare när jag kom till samma kyldisk för att plocka upp tre kartonger med mazariner till Toddi blir jag utfrågad om ALLT som fanns i kyldisken av en äldre dam. Om vad som fanns i alla bakverk, hur de smakade och om de var säsongsrelaterat. Huvudet på skaft har jag ju, så jag svarade trovärdigt på alla frågor. Fick tre andra människor att våga köpa julmust och blev även rekomenderad att pratas med av kunder som frågade andra kunder om utbudet. Alltså de kunder jag pratat med refererade till mig (och Sara) när nya kunder undrade något. Hängde du med?

Hittade flyers med Luciafirande 2 december, vilket betyder att vi alla tre har bestämt att vi ska tillbaks till IKEA nu på lördag för att fira ljusdrottningen. Om de inte sjunger tippe-tippe-tipp-tapp funderar jag på att göra det själv!

Klockan var bara fyra när vi kom ut på motorvägen igen så vi tänkte klämma in ett besök i Bellevue också. Haha ja eller hur. Jo men vi kom dit och traskade runt ett tag innan mina ben strejkade. Tillbaks till bilen och sen blev det åka av för vi hade ingen aning om var vi var. Efter jäääääättelång tid bestämmer vi oss för att stanna och fråga. Då visste vi inte ens vilken "stad" vi var i längre. Therese och Sara halkar in i någon affär och får reda på att vi befinner oss i Kirkland... Hoppsan det var jättefel och snökaos var det också. Med en hemmagjord lapp från en av de anställda i affären och en nytankad bil, beger vi oss ut på vägarna igen, med sommardäck... Hamnade inte i något dike, fick inte ens sladd, men långt bort och jättefel var vi. Vid åttatiden släppte jag av Therese och strax därefter Sara.

Kom själv hem runt kvart i nio. Insåg att jag inte städat mitt rum den här helgen heller...

Sen gott folk, pratade jag med Noah på MSN. Inget långt men jag var glad ändå. Bilagor har skickats ut till utvalda analytiker. Väntar fortfarande på provsvar.

Idag, måndag har vi haft strålande solsken och hagel. Jo det är säkert. På kvällskvisten tog haglet övet totalt och hela gatan blev alldeles vit. Var jättehäftigt att se, för man trodde det var snö först men när man tittade efter så var det hagelkulor. Fast jag tror det var lite snö inblandat också. Det är säkert två cm och julstämning så det skriker om det. Finns en radiokanal här som bara spelar julmusik. Den kanalen har varit på hela helgen i bilen.

Fick reda på att Emma inte fått mitt SMS. Lite svårt att svara då.

Har nu varit här i 168 dagar. Det är inte hälften men det är fortfarande väldigt lång tid. Sen jag kom hem från semestern har jag funderat på det här med förlängning. Just nu känner jag inte för att stanna mer än de sju månader som är kvar av mitt år här. Väger + och - hela tiden men just nu leder åka-hem-till-sommarn-sidan.

Insett att jag har för lite julkort. Måste köpa fler. Måste komma ihåg att be Markus köpa hem frimärken också.
Tisdag. Pontus skola har stängt pga 1 cm snö. Kan det bli mer amerikanskt?

Markus sa i morse att han ätit en mazarin igårkväll. Han la till att om jag hade varit i rummet hade han kramat mig. Jag tycker mazariner är rätt torra och tråkiga men jag förstod att han var överlycklig.

Tillbaks till nutiden

07.15 ringer alarmet på onsdagsmorgonen. Dags att återgå till det normala livet igen. Inget ovanligt hände, det var som det brukar. Eller jo jag fick höra om Saras äventyr och det ena med det tredje så nu har hon ingen mobil längre. Jag överlåter till henne att berätta varför.


 

Torsdag var första dagen med alla tre barn själv, eftersom Toddi gick tillbaka till jobbet. Nemas problemas at all. Fredagen flöt lika smidigt den med.


 

När jag slutat plockade jag upp Sara för att åka ner till downtown där vi slöt upp med Emma. Vi skulle ut på middag för att typ fira mig och Emma. Efter lite kartläsning och ett telefonsamtal till Scott (kommer ni ihåg honom? Han som var med på inflyttningsfesten för typ över två veckor sen) landade vi till slut på Cheesecake Factory och deras meny är inte att leka med. Mamma jag tror vi har ett till ställe att besöka… Jag och Sara åt kycklingrätter (hennes var godast) och Emma åt lax (som vanligt). När jag var proppmätt syntes det inte på tallriken… Ändå knödde jag ner några jordgubbar till efterrätt.


Emma blidde trött och bestämde sig för att åka hem och jag och Sara var inte långt därefter. Bestämde oss för att skaka ner maten lite först bara, genom att gå runt ett kvarter och när vi kommit ungefär halvvägs ringer Scott igen. Han meddelar att han och Rami (?) ska hem till en polare och undrar om vi har lust å haka på. Efter lite övervägande bestämde vi oss för att åka med, men det skulle ta ett tag innan de andra skulle vara på plats så vi svänger in på GameWorks för att döda lite dinosaurier. Hade fortfarande poäng kvar sen Saras födelsedag, så vi stövlar upp till Jurassic Park och sätter igång. Tog inte många minuter så ringer Scott igen på min mobil… Jag var för uppe i spelet och Sara var den som pratat med honom under hela kvällen ändå, så jag tar över hennes pistol också och sitter där som värsta Rambo och slaktar köttätare till höger och vänster. Visar sig att generna i familjen även kom ner till mig för jag ÄGER ju verkligen spelet! Se upp lillebror för jag är grym! (140 000 med vänstern). Fråga Sara nästa gång du pratar med henne, ni verkar ju vara bundisar numera, haha.


Mötte upp Scott och Rami och åkte hem till Någon. Och där satt vi i världens mjukaste soffa och jag höll på att somna. Hade det inte varit för Saras grimaser hade jag börjat snarka. Klockan blev jättemycket innan killarna pratat klart med sin kompis och körde tillbaks oss till vår bil. Var hemma runt 03.30. Vi bäddade ner oss och jag somnade på stört.


 

Lördagen, då blev jag väckt av taklampan, sång (den svenska), tårta och paket. Fick en tårta gjord av modellera från Pontus, dödskalleVanskor från familjen (anledningen är att jag varit avundsjuk på Pontus’s likadana. Fast mina är vita med svarta dödskallar och hans är tvärtom). Öppnade även paketen från Linda, Frida och pappa (tack så mycket allihop). Markus höll på att flabba ihjäl sig när han såg mössan men jag har bott i halsduken i några dar.

Sen hände inte så mycket, jag och Sara (som sovit över) åkte nånstans och gjorde nånting…......
Jo vi åkte ju för att göra teoriprovet, men när vi kom dit hade vi 59 stycken före oss i kön så vi gav upp efter trekvart och åkte till Safeway istället för att handla vitt bröd och fudge browniemix. Kom tillbaks hit för att baka och göra fuskfattiga riddare (blivit manad av morfar att hålla uppe traditionen). De blev dock lite för fluffiga, eller det var nåt med brödet som gjorde dem typ ”perfekta” vilket inte var så lyckat men gott i alla fall.

Sen vet jag inte vad vi pysslade med men klockan gick och Sara skulle börja jobba 19.00 så jag körde hem henne och åkte sen hem för att prata lite med min mor innan jag somnade som en stock.


 

Söndag. Vaknade runt nio (fantastiskt) och gjorde inte ett skit fram till typ tolv. Åkte sen och hämtade Sara för att käka lunch på pommes frites restaurangen. Det blev lammburgare med pommes frites. Ett litet amerikansk sällskap bredvid oss frågade servitrisen vad pommes frites var för nånting… Hon bara stirrade tillbaks och förklarade att det var french fries. Mycket dumt ska man då höra innan öronen blir uppätna av maskar.


Efter det gav vi oss ut på julkortsjakt men det blev ganska resultatlöst. Sen var vi ju bara tvuga att åka hem till mig för att äta av min födelsedagstårta som jag fortfarande inte hade smakat på (den riktigt snackar vi om, inte den av lera). Kyra, Carol, Robin och Amanda var här så Sara fick se lite av de andra djuren som lever på detta zoo. Minnesluckorna är många men hem kom Sara i alla fall och det gjorde jag med.


 

Måndag, inget nytt. Köpte blöjor. Jo pratade med Michi som kommit tillbaka från Tyskland, saknat henne faktiskt, så det var trevligt.

JO, men nu höll jag ju på att glömma, måndagar har blivit min middagsnatt. Det kom jag på vid halv fyra så det var ju bara att rota runt i kylen för att se vad som fanns. Resultatet blev åtta hasselbackspotatisar, 48 egenhändigt rullade köttbullar, sallad och lingonsylt. Allt var renskrapat när vi var färdiga. Kan ha berott på att de tyckte det var gott (vilket det verkligen var, blev lite stolt över mig själv där ett tag) eller så var det för att det inte fanns så mycket att ta av. Skulle nog behövt dubbelt av allt. Minst. Pontus kom ner på kvällen, precis innan han skulle lägga sig, och tackade för middagen igen.


 

Tisdag, Pontus blev hämtad av Siegrid på skolan och spenderade hela dagen där och sov över.

Fick höra att det sista Markus pratat om förgående kväll var potatisarna. Funderar på om mormor varit här och svängt med sitt trollspö, för jag var då ingen stjärna på hemkunskapen under högstadiet… Det enda som är negativt med det hela att nu har jag förväntningar från alla (inklusive mig själv) inför kommande måndagar.


 

Onsdag, idag (hurra jag har kommit ikapp med tiden). Eftersom Pontus inte var här var dagen mycket händelsefattig. Och vad gör Anna om hon har tråkigt, jo hon tar 39 kort på sig själv ur samma vinkel… Och några på Camilla när hon är en dinosaurie… Hon gör morrljud när man frågar vad dinosaurien säger. Som sagt mycket händelsefattigt. Fram till klockan kvart i tre då jag upptäcker att paketet från Svedala låg på trappan!! Slet av tejpen så gott det gick (hade Desirée i knät) och försökte få Camilla att fatta att det var MINA paket. Åtta stycken paket låg det i det stora bruna kuvertet (från mamma, lillebror, morfar och Hillevi). Klämde lite på dem men listade inte ut alla. Astufft nyckelband, två halsband, de två senaste Simsspelen, lösgodis, Martin Stenmarcks nya CD och två böcker. Varav jag redan har läst ut den ena; Martina-koden av Martina Haag (hon äger! Skrattade högt på flera ställen och grät nästan på ett annat). På tre timmar var den utläst och då hade jag ändå fått i mig lite middag, pratat med Toddi om Camillas läkarbesök samt talat om för Camilla att det inte var okej att hon tog Martins CD-fodral från mig.


Nu planerar jag att installera ett av spelen (fast jag har bara en timme på mig), sen blir det The Nine och Day break innan jag ska sova och sen upp och jobba i ekorrhjulet igen. Fast imorn är det Thanksgiving så det blir väl lite annorlunda.


 

Nina, Anja och Anna bestämde sig för att skicka ett MMS till min födelsedag, men eftersom jag är utomlands och har lite knepiga inställningar på telefonen så fick jag fyra stycken. Dagen därpå fick jag två till. Just nu är jag uppe i tio och fler lär väl droppa in. Anna hävdar att hon bara skickade ett så var de andra kommer ifrån har jag ingen aning om. Inte kan jag öppna ett endaste heller, men det är väl tanken som räknas.


 

Sen måste jag bara niga och bocka för skålen som utbringades i min ära hos Halmstadfolket och en extra djup bugning till allas vår Josse – mitt största fan på denna jord. Jag är evigt tacksam för den plats jag får på din blogg och att jag fortfarande existerar bland alla hemtentor och mobilbyten.