Dement 24-åring

"Oj vänta lite jag ska bara gå på spårvagnen"
"Jo, som jag sa..."
"Men nej! Nu har jag glömt den igen!"
"Glömt vaddå?"
"Men mobilen, jag blir så trött på mig själv nu måste jag ju gå tillbaks och hämta den"
"Men hallå..."
"Men den är ju inte i väskan fastän jag la den där! Åh jag blir så tröööttt...."
"Eeeeh...
"Eller vänta...Oj"
"Men Anna du pratar ju med mig i din mobil"
"Ja men jag kom på det"
"HAHAHAHAHAHAHA"
"Guuuuuuuud vad pinsaaaamt"
"HAHAHAHAHAHAHA"
"Nu ser jag ju ut som en tomat i ansiktet"
"HAHAHAHAHAHAHA"

Min mamma är alltid lika stöttande.

Och jag har visst gått och blivit dement några månader innan 25-årsdagen.

Man (läs: jag)

Hur man får en tolvåring att sluta glo på TV: man bakar scones och säger till att tolvåringen i fråga får gå och hämta själv.

Hur man får en tolvåring att sluta glo på TV igen: man bakar saffranskaka tillsammans.

Hur man får en fyraåring att sluta skrika hysteriskt: man matar den med gurkstavar.

Känns som om det finns ett tema här någonstans, kan bara inte hitta det för tillfället.
Istället ska jag se över vårt månadsschema här hemma. I september har vi två lediga kvällar ihop so far. Inspiration till dem, någon?


'cause I know it's possible...

Allmän fråga: Hur många gånger måste jag höra på Eric Saade innan mina öron ramlar av och jag äntligen kan bli döv så jag slipper höra Popular, Manboy och Hearts in the air?

Fyraåringen jag har hand om på eftermiddagarna går omkring i kavaj, hatt, slips och hemmagjord hörsnäcka i örat samtidigt som han har inövade koreografier och sjunger in i en sopborste (perfekt höjd som mikrofonstativ). Det här har pågått i ungefär sex månader och än har inga öron ramlat av på övriga familjemedlemmar trots att de har hört låtarna fler gånger än Eric Saade själv! Själv stod jag ut i fyra dar innan jag ville strypa den som skrev texten till Popular...

Bildkälla