100% färdig

Enligt min app är Freja 100% klar idag (hon kom ut vid 98,2%). Det har hon firat med att inte bli matad en enda gång idag utan har ammat riktigt bra. Imorgon ska vi på återbesök på sjukhuset för rutinkontroll och hörseltest.   

Natten då jag blev mamma

I tisdags (9/10) kväll googlade jag mig själv. Eller snarare mina symptom. Vad är egentligen skillnaden på förvärkar och riktiga värkar? För att kartlägga det hela började jag ta tiden mellan de gånger det gjorde ont, bara för att ha något att göra medan jag plöjde Gossip Girl-avsnitt. De gjorde inte svinont på något sätt men tillräckligt för att jag skulle börja undra. Som mest var det 9 minuter mellan värkarna så det var ju ingen fara på taket. George var iväg och spelade Magic med sina kompisar så jag smsade både honom och mamma om att det kanske var något på gång och fortsatte att titta på några avsnitt till.
 
17:40 Började tajma mig själv
 
20:50 Första värken där jag sa AJ högt för mig själv. Ställde mig i duschen för att fräscha till mig lite. Passade på att raka benen. Vem vet jag kanske skulle behöva visa upp dem inom en snar framtid.
 
23:52 Slemproppen gick. Först nu började jag inse att det faktisk kanske började hända något på allvar.
 
00:24 Ringde koordinatorn för att höra vad hon tyckte. Stanna hemma en timme till om du vill.
 
01:04 Ringde och väckte mamma. Kom och kör taxi det är tre minuter mellan värkarna.
 
01:25 Ringde koordinatorn igen. Nu vill jag komma in. Ja men då så då är ni välkomna till Mölndal. Mölndal?! Jag som ställt in mig på Östra. Oh well, jag tror inte bebisen bryr sig.
 
01:46 Mamma hämtade.
 
01:59 Sista värken jag bokförde (höll ett krampaktigt tag i mitt anteckningsblock för att skriva ner varenda värk, som om det skulle hjälpa) för det var då vi kom fram till förlossningen.
 
När kom värken, hur länge varade den, hur långt i mellan?

Möttes av en undersköterska med fina randiga strumpor. Hamnade i ett sjukt omysigt rum. Barnmorskan Lisa kom in med en läkarstudent som hette något och var allmänt tråkig. Båda skulle känna på min mage. Lisa gick och hämtade saft och läste förlossningsbrevet. Sen kom inte läkarstudenten tillbaks igen. Jag hade bett om att få slippa studenter då det varit tillräckligt med dem under graviditeten och eftersom han inte var specialiserad på barn kände jag mig inte dum.
 
Jag och CTG-kurvan. Fick senare lägga mig platt på rygg för att få bättre värden = AJ!
 
CTG-kurvan gjorde inte riktigt som Lisa ville. Bebisens puls gick ner vid varje värk (som kom alldeles för oregelbundet nu när vi äntligen var på plats) och det ska den inte göra. Antagligen berodde det på att navelsträngen låg i kläm eller att bebisen fick ett tryck ovanför ögonbrynen vilket tydligen sänker pulsen. Hur som helst så gjorde värkarna bara ondare och ondare där jag låg och till slut kom en värk som gjorde att jag började gråta en skvätt. När jag väl fick sätta mig upp blev det aningen lättare att andas igenom följande värkar. Passade på att gå på toaletten
 
03:00 Lisa gjorde en undersökning för att se hur långt jag öppnats. Varken hon eller jag hade höga förhoppningar så det blev stora ögon och tummen upp från henne när jag kommit 4 cm och hon fick lätt upp det till fem genom att bara peta runt lite. Och jag som varit orolig för att bli hemskickad. Nähä du, här blir det bebis inatt.
 
Fick erbjudande om att få bada en stund medan vi väntade på resterande centimetrar. Med en värk på väg över till förlossningsrummet kändes det hela inte så avlägset längre. Vi trodde nog alla att det skulle bli framåt eftermiddagen till en början men nu gick det hela i en rasande fart.
 
Fick lägga mig på sängen medan hörnbadkaret fylldes på. Värkarna blev bara värre och efter en liten stund sa Lisa att jag skulle prova lustgasen så att jag visste hur den kändes. Den tog ju inte bort smärtan på något vis men den gjorde att de var lättare att hantera värkarna. Mitt under en värk gick vattnet precis som på film. Pang! Niagarafall! (Fick i efterhand reda på att det inte var mer än 1/2 deciliter typ. Resten av vattnet kom ut tillsammans med bebisen). Här skulle det inte hinnas med något bad inte, nu var det bebis på gång!
 
Med George på min högra sida (tror jag grävde in mina naglar rätt hårt i hans arm) och min mamma på min vänstra (som skötte lustgasmasken) var det bara att fokusera på vad Lisa sa. Håll igen, andas, tryck, stäng munnen, andas in, håll igen, låt kroppen sköta nästa värk, lite till, ta bara lustgas efter att värken är över den här gången osv. Hon var helt fantastisk och jag litade på henne till 100%. Den här bebisen har massa hår, snart är den ute. Två värkar kvar. Säkert? Ja. Och alltså hallå vad ont det gjorde, fick panik under värkarna mot slutet men Lisa parerade jättebra och fick mig att fokusera på det jag skulle göra. Min enda tanke var Kom ut nu dumma unge.
 
Och jo minsann två värkar senare så var det över.
 
04:55 Det är en flicka. En flicka?! Jag har fått en flicka! George vi har fått en flicka! En liten Freja ♥
 
Jag och Freja, 12 minuter gammal

Befogat att äta godis till middag

Sjutusen vuxenpoäng till mig, jag har idag ansökt om föräldrapenning. Funderar nu starkt på vad för barnsligheter jag ska ta till för att kompensera detta. Inte för att jag har något emot vuxenpoäng (vem vill leva kvar som tonåring resten av livet?) men det känns mer motiverat att äta Jelly Beans till middag då.
 
Fast det kommer jag inte göra för jag gjorde massor av köttfärssås igår som det fortfarande finns kvar av. Se där, fler vuxenpoäng. Att jag dessutom har lunchlådor och fikabröd i frysen, att bebiskläderna är tvättade och vikta och inlagda i storleksordning och att vi idag köpte mestunna plastpåsar för framtida bajsblöjor känns väl inte så omoget det heller.
 
Blöjtårtan är förresten uppackad och bokhyllan försöker nu att få dem platta.