Betala för att gå till stranden
Måndag 29:e juni
Jenny (Georges high schoolkompis som flög från västkusten till östkusten bara för att träffa oss i några dagar) hade hittat en strand hon gärna ville besöka. Så efter ett par timmar på Target där vi egentligen bara skulle köpa dricka till bilfärden men som utvecklades till ett något längre stopp var vi på väg mot Crane beach.
Ska man till stranden kan det vara kul med strandleksaker
Och vilken strand. Visserligen ovant för min del att behöva betala för att få komma in på området men det här var en ganska grå varddag så det var inte speciellt mycket folk där vilket passade oss utmärkt. Vi byggde sandslott, jagade bort måsar från vår picknick, begravde fötterna i sanden, kände på det kalla havet, snurrade runt med Freja tills vi blev alldeles yra, vattnade sandhögar och lyckades med Jennys hjälp att få oss alla tre på samma foto.
Picknickbord, duschar, toaletter och kiosk
Lååång strand. Lika långt åt andra hållet.
Jenny jobbade på sitt (i bakgrunden) och Freja med sitt
Den yngsta av oss var inte nöjd med att behöva lämna stranden
Road trip tillbaka till Nashua där det blev middag på Bahama breeze (också Jennys förslag) vilket var ett mycket bra val.
Och eftersom lunchen kanske inte gått i talriksmodellens tecken precis kompenserade Freja det hela med att enbart äta broccoli till middag.
Broccolibarnet och Georges alkoholfria drink
Sen var vi alla helt slut, sa god natt till Jenny och så somnade vi skavfötters i familjesängen för att inte bråka om axelutrymme.
Månen bjöd på en snyggare entré än vad mobilen kunde fånga