Skulle det här likna en ursäkt?

Hörni det var väldigt vad segt det går med uppdateringarna här. Kan det bero på att Freja lärt sig ställa sig upp genom att klättra på allt och måste passas heeeela tiiiiiden? Eller att jag planerar 1-årskals? Eller gottar ner mig med pysseltillbehör i stort sett varje kväll för att greja med Frejas album (eller pillar med fotoredigering och letar inspiration till det). Albumet växer fram, målet är ju att ha hunnit ikapp till födelsedagskalaset om ett par veckor och just nu är jag i juni så det är några månader att jobba med.
 
Annars är George inne på sin sjätte vecka med studierna i svenska. Avundas honom inte.
 
Och den här måndagen inledde jag med att steka en hög med bananpannkakor till Freja och baka frallor till oss allihop. Japp, innan halv nio då George gick. Husligt värre!
 
Ålar sig fortfarande fram även om hon kan krypa (det går för långsamt).
Och som sagt, nu ställer hon sig även upp mot möbler.

Kommentarer:

1 Nina:

Åh, vilken härlig bild! Och du, det ÄR en väldigt stressig och intensiv period just när barnet är i hennes ålder. Men jag tycker redan det är mycket lättare med E. Alltså, inte så att han är mindre intensiv men just det där med att man inte behöver passa varje steg för att de inte ska ha ihjäl sig. Ganska skönt tycker jag...

Svar: Vad skönt att höra Nina! Börjar ju undra om ungen är självmordsbenägen då det inte verkar finnas några som helst hämningar...
Anna WK

Kommentera här: