Framme i Seattle gick allt så fort att jag knappt märkte vad som hände. Fem minuter i kö till gränskontrollen, en lagom svensk dialekt och jag kom igenom utan problem. Väskan kom före mig och så huxflux stod vi och väntade på Lauren en kvart före vi skulle ha landat.

Kära gamla I-5. Olyckligtvis så var det stor skolavslutning från University of Washington så vi hamnade i världens långsammaste kö. Ett kort stopp på QFC och Starbucks och så var jag "hemma" i Laurelhurst igen.