Måndag (7) var som alla måndagar är, långsam. Vädret var fint så vi uppehöll oss i trädgården hela eftermiddagen, i linne och kjol för egen del, och hade det mysigt. Åkte till posten efter att jag slutat för att inhandla lådor så jag kan skicka hem saker. Hörde ryktesvägar att de ska ta bort båtalternativet nästa måndag så det blev lite panik på att packa ner en del grejer.

Igår (tisdag - 8) var det ytterligare en jättefin och varm dag så jag packade in oss alla i bilen för att leka i Magnuson park, på den stora gräsmattan vid sjön. Pontus och Camilla sparkade fotboll medan Désirée gjorde tappra försök i att äta så mycket gräs hon bara kunde. När jag inte tillät det försökte hon med björk-dingelidonger och torkade löv istället men hon fick ingen större framgång bland dem heller.
Tog oss senare upp till stora lekplatsen för att njuta av värmen lite till. Den lekplatsen är en au pairs dröm för det finns så mycket att göra att au pairen inte behöver slå knut på sig själv för att aktivera de små liven. Enda nackdelen är att barnen aldrig vill gå hem.
Dagen till ära hade vi äntligen fått en ny städerska, jättetrevlig och pratglad tjej, så jag höll oss ute ur huset för att hon skulle få ha huset för sig själv. Barnen skötte sig väl som de skulle så jag hade inget att klaga på.

På kvällen sen stoppade jag en hel låda full med böcker. 21 stycken blev det och då är det inte alla jag har... Ska lämna kvar en del till de nästa au pairerna som kommer (som det ser ut nu kommer Therese under sommarn och Sara till hösten).

Idag (onsdag - 9) stannade Pontus hemma från skolan då han tydligen var sjuk, vilket inte syntes under morgontimmarna. Men sen kom det -pang boom- och barnet somnade i två timmar och vaknade upp med ont i halsen, snor, feber och absolut ingen aptit. Lille killen hade ingen energi alls och gick mest runt som en zombie. Siegrid kom för att umgås med sina barnbarn och höll flickorna igång under större delen av dagen vilket jag var tacksam för eftersom jag själv fick ont i halsen under eftermiddagen. Den här gången tänker jag inte ge vika! Har stoppat i mig tre olika sorters vitaminer, sovit middag och ätit en bra middag. Har inte tid med att vara sjuk som vanligt, jag har ju bara fem veckor kvar! Fatta! Om fem veckor är jag hemma i Kungsbacka igen.

Har fått mycket frågor om jag är glad över att komma hem. Ja det är jag, självklart vill jag träffa min familj och mina riktiga kompisar igen. Men. Jag kommer sakna det här livet så himla mycket. Nu när jag ser slutet på den här resan har jag bara fått ångest över att lämna det hela. Jag vill inte stanna ett år till för jag vet hur man är au pair nu, men det kommer göra riktigt ont att lämna den här familjen. Seattle är definitivt min andra stad och alla kompisar jag fått här (även om vi inte alla är BFF) kommer bli tråkigt att lämna, samt alla butiker och saker jag gör under helgerna och allt!

Jag kommer lämna det liv jag skapat mig här för att återvända till det liv jag pausade men som ändå inte finns kvar. Så jag kommer inte starta från noll när jag kommer tillbaks, men jag måste ändå börja om på nåt vis. Just när jag sitter och skriver detta kommer Camilla in med ett paket från min mamma. Jag förstår inte hur jag ska kunna lämna detta söta barn i nattlinne och tofsar på huvudet... Wohoo så passande, jag fick nya Alvedon!
Usch, ska svara på lite brev nu under kvällen, packa ner några till saker i en av lådorna och titta på Lost för att ha tankarna på annat.