Happy birthday to me

Den här veckan är inte min vecka. Barnen har hittills varit svinjobbiga; lyssnar inte, lyder inte, gnäller, skriker, gör tvärtom vad jag än säger osv… Det är, ursäkta uttrycket, jävligt påfrestande, tålamodet är nere i botten efter tre dygn av detta beteende. Deras beteende påverkar naturligtvis mitt eget, så när de väl är på bättre humör är jag så grinig att vi snart är tillbaka i den onda cirkeln. Hatar det! En fyraåring har helt andra behov än vad en ettåring har vilket alltid leder till massor av kompromisser och självklart måste jag kompromissa för att tillfredställa några av mina egna behov också (jo faktiskt). Påfrestande är ett milt uttryck. De första fem veckorna gick smärtfritt förbi, men nu kommer den riktiga prövningen.

 

Hur som helst kom Siegrid över idag och vi åkte de få kvarteren bort till Beach cluben. Camilla ville inte veta av mig utan ahde bara ögon för Siegrid. Pontus gnällde från det att vi lämnade huset till dess att vi kom hem.  Roligt värre. Hans kompis Lizzie var i alla fall där vilket betydde att Michi också var där, så medan Pontus sprang omkring med Lizzie och Pilar (en annan kompis till dem) pratade jag och Michi en del om au pair-rollen. Jag är inte den enda som har det jobbigt…

 

Toddi och Pontus hade planerat en överraskning för ikväll. Pontus tyckte nämligen att vi skulle ha ett låtsas födelsedagskalas för MIG när han vaknade i morse. Jag fick inget veta förrän vi kom hem från Beach cluben. Hela familjen sjöng ”Ja må du leva” för mig efter middagen, Toddi hade köpt cheese cake och Pontus hade fixat ett paket. I paketet låg två av hans playmobilhästar med två gubbar på ryggen. Den här familjen är då för söt (trots den prövande veckan). De vet alla att jag inte fyller år förrän i höst, så hela grejen var riktigt gullig.

 

Mina tår blev omhändertagna i måndags och är numera knallrosa. Ville egentligen ha ljusblå tår så de skulle matcha min bikini men de enda färgerna de hade var rosa, rosa, rosa, ljusrosa, rosa, mörkrosa, rosa och rosa. Så jag valde den mest skrikiga färgen de hade. Det var riktigt avkopplande med lite fotbad, massage och petning. Upptäckte igår vid poolen med Brooke att vi hade likadan färg på våra tår. Har även fått en urtjusig solbränna från mina flipflops...

 

Markus och Toddi firade sjuårig bröllopsdag i måndags och var ute på middag igår. Toddi hade även köpt rosor att sätta på matsalsbordet och hade köpt en extra så att jag kunde ha en i mitt rum. Hon gör verkligen ALLT för att jag ska trivas. Vågar ju knappt antyda att jag gillar någonting för då ser hon till att vi har det i huset (typ blåbärssylt, växter, vattenmelon och ärtor). Jag uppskattar det verkligen, men fattar inte hur hon orkar lägga märke till alla detaljer då hon har tolv dagar tills bebisen kommer.

 

Jo, och så kan ju Cultural Care och dränka sig i en hink någonstans långt borta. Vet inte hur vi kom in på ämnet, men här är vad som hänt (eller inte hänt). Min LCC är värdelös, det tog oss fem veckor att få den dagliga loggboken (och tre tillsägningar), jag har inte fått familjens personliga brev, de har inte fått mitt och inte collaget heller - tog bara fyra dagar att få ihop det! Toddi ifrågasatte vad de egentligen betalat 6000 (!) dollar för, för inte kan det kosta 42000 spänn för pappersarbete… Inte ens om man räknar in skolan i N.Y. Visserligen kostar min flygbiljett en hel del men inte fasen kostar den SÅ mycket. Har kollat på biljetter och de billigaste kostade cirka 8000 kronor (och då betalade jag själv 2000 av dem). Så hon sa att vi ska ta och prata mer om det imorn med Markus. Båda sidor känner sig lurade på pengar och eftersom vi inte fått allt material känns det väldigt snopet. Satt hur många timmar som helst med alla mina papper från EF, och till vilken nytta??!! Åtminstone är vi på samma sida i frågan.


Så ja idag var första gången jag hade riktigt hemlängtan. Lakritsen hjälpte inte.

Kommentarer:

1 Frida:

Man kan ju bli tokig för mindre... hoppas att barna kommer på bättre tankar snart än att göra de jobbigt för dig.. dina tår blev för övrigt riktigt snygga(tycker jag för de är ju rosa). jag kommer ihåg hur mycket du satt med det där papperna och blanketerna.. men ni får la ta och kolla upp hur de hela ligger till då..

Massa kramissar

2 Helena:

Yo dude,
Visst är det kul med shopping mall.
Men nästan ännu roligare med test veckorna. Men din verkaa rha kommit senare än min gjorde. Hoppas att allt är bra anars. Jag åker förmodligen och hälsar på min familj ( Stone) i september.
Ha det bra så ska jag hälsa halmstads högskola från dig. Lots of Love Helena

3 malin:

hejsan hej anna

Later som att du har det toppen dar borta och att din familj ar jatte trevlig emot dig. jag onskar dig bara det basta. Hoppas att det som hander mig inte hander dig.

4 Josefin:

Vilken påfrestande vecka du måste ha haft men du ska se att i slutet så är de ljusa stunderna oftast fler än de mörka. Jag ska säga dig att det regnar idag här i Halmstad och allt känns grått och färglöst. Vet du vad jag brukar göra för att skrämma ungarna? Härma en vildvittra gömd i garderoben eller (min favorit) säga att tomten små nissar springer runt i trädgården och kollar om de är snälla. Efter att kidsen letat tomtar i en timme eller två så har du haft en lugnt stund flör dig själv.

Peace, love and for Gods sake; understanding!

5 Malin Blide:

Hang in there dude...De blir bättre. Va mysigt att bebisen kommer snart jag är inte alls avundsjuk :P
Hur är det annars då..har du nån fritid eller är du aupairanna hela tiden?. pussar och kramar

Kommentera här: