Nya sovrum

torsdag eftermiddag sitter jag och Pontus på golvet i källaren och lägger pussel. Med Desirée på ena armen går jag till tvättrummet för att slänga över tvätten till torktumlaren. Plötsligt är mina strumpor jätteblöta upp till anklarna. Great, tänker jag, nu har tvättmaskinen pajjat. Men nejdå det är inget fel på den för vattnet kommer i från städskåpet. Går för att hämta en handduk i mitt badrum men upptäcker vid trappan att det kommer en mindre bäck rinnandes rakt emot mig. Från mitt rum. Badrumsgolvet är plaskblött. Vatten kommer ifrån min garderob och all min sorterade smutstvätt är dränkt eftersom jag hade tre små fina högar på golvet.

Pontus skriker om att vattnet kommer närmare pusslet så jag ber honom lite ansträngt att flytta på pusslet och att vi kan lägga det lite senare. Bäcken rinner allt närmre TVn och dess ormbo så det var ju bara att riva fram två handdukar och slänga framför så att det inte skulle bli blött där. För då hade vi fått problem. Ringer Toddi fyra gånger men hon svarar inte och klockan var runt kvart över fem. Får tag på Markus efter två försök och han slänger sig i bilen för att komma hem.

Förklarar för Pontus att vattnet inte kommer stiga till övervåningen men han bosätter sig på en stol i matsalen för att vara på den säkra sidan.

Springer runt med uppkavlade byxor och försöker rädda det som går att räddas med ena armen eftersom jag hade bebisen på den andra. Till slut kommer Toddi hem och berättar att det blåser ca 50 mph. Pissregnar gör det med så gatan utanför har en gigantisk pöl som är runt 90 cm djup. De bilar som bestämde sig för att köra igenom den hade lyktorna under vatten. Och då var det inte småbilarna som körde, utan truckarna.

Hur som helst jag får instruktioner om att vrida på ratten i träluckan bakom TVn för att stänga av något. Tror det funkade för det slutade komma in vatten i huset i alla fall och det mesta hade sugits ner i heltäckningsmattan när Markus kom hem. Jag kunde ju inte sova där nere så min madrass bars upp till Pontus rum, där jag fick sova på golvet. Fast jag la Camilla först. På 20 minuter. Vaknar typ 5 gånger under natten av diverse ljud. Vaknar på riktigt trekvart innan klockan ska ringa och upptäcker att jag har en stor pläd över mig, utöver mitt duntäcke. Den hade inte jag lagt dit när jag gick och lade mig. Hör Markus säga i telefon att vi har haft strömavbrott sen midnatt. JAAA! Näää...

Efter lite velande stannade jag hemma med flickorna och Pontus kunde gå till skolan för där fanns det el. Med dubbla strumpor, två tjocktröjor, en filt och mössa kurar jag ner mig i soffan för att slippa tänka på att det är 12 grader Celsius inomhus. Brasa hade vi i alla fall, men den hjälpte inte allt för mycket. Hämtade Pontus och hörde att Erikas familj som bor sex hus från oss hade ström... Kul för dem.

Men. Efter att jag lagt Camilla för hennes eftermiddagslur och kom ut i hallen ser jag att badrumslampan är tänd. Elen var tillbaks! Det första jag gjorde var att rusa ner till köket för att koka varm O'boy till mig och Pontus. Det behövdes.

Nästa uppdrag var att ta mig till Sara. Ja men dit har jag ju bara kört typ 40 gånger innan, ändå var det lite läskigt för där fanns det absolut ingen el. När jag kom av motorvägen var det kolsvart. Inga trafiksignaler, ingen bensin på macken, inga riktmärken över huvudtaget. Halvvägs har de dessutom spärrat av vägen för att röjja upp massor med träd som blockerar. Hurra, nu har jag ingen aning om vart jag ska ta vägen. Frågar fem pers om vägen men kommer jättefel. Ingen mottagning på mobilen. Så fråga mig inte hur men helt plötsligt vet jag var jag är igen och börjar om från ruta ett. Det som brukar ta ca 40 minuter tog över 1,5 timme. Bort därifrån var målet. Åkte till Marlai för att handla middag och sen drog vi hem till mig för att äta den. Vårt sovrum den natten blev vardagsrummet, med Sara på den soffan och mig på madrassen mitt på golvet.

07.33 vaknar jag av fiskspelet. Dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö, dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö, dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö, dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö-dö. DÖDA SPELET!!!!!!
Iväg kom vi och tredje gången gillt fungerade. Klarade teorin - Wohoo! Fast sen ville damen bakom disken boka uppkörning den 27 dec och det ville inte jag, så jag ska ringa dem under veckan istället.

Nästa stopp - posten. Efter det var det Costo tror jag. Skulle köpa internationellt telefonkort (500 minuter för $30) men när vi väl kom till kassan så frågade killen efter vårat Costco kort. Vi ba; vi har inget. Då tittade han jättekonstigt på oss och frågade hur vi kom in i butiken. Vi ba; eeh vi gick in... Men vi fick inte köpa nånting om vi inte hade ett himskans kort så vi surade tillbaks till bilen.

Sen blev det U.Village, snabblunch och paketjakt. Pontus och Camilla är nu avklarade. Så var det då tillbaks till huset för att barnvakta, för det var ju LÖRDAG. Vi började med att spela fiskspelet...
Allt gick väldigt smidigt måste jag säga. Hade visserligen lovat att vi skulle hyra film men när Pontus inte skötte sig blev det ändrade planer. Ingen stor scen dock. Camilla somnade på 10 minuter *Vanhedenmove + shuu-ljud*  Sara läste för Pontus och jag matade Desirée. Glodde på meningslös fakta angående Hollywoods "värsta" fajter mellan kändisar, med en sovande flicka på min arm i 1,5 timme. Han aldrig få i mig någon middag. Knappade på datorn efter att föräldrarna kommit hem och slocknade väl vid två skulle jag tro. Denna gång i TVrummet med Sara på sin vanliga soffa och mig på det golvet på min madrass.

08.30 vaknar jag på söndagsmorgonen av att jag inte hör några ljud. Jo det är sant. Funderade på var familjen tagit vägen men en halvtimme senare var det fullt ös på övervåningen. Morgonens uppdrag var att ta reda på om någon butik förutom IKEA sålde ljus sirap. Blev ganska resultatlöst men vi besökte två andra butiker + Ballard för att få tag på resten av ingridienserna. Tillbaks hit, fram med alla bunkar och kastruller och så satte vi igång med knäck, kola och lemon curd. Kolan blev stenhård men god ändå, vi misstänker det amerikanska sockret, för det är lite weird. Knäcken fastnade i pappret men smakade som den skulle den med. Jag glömde sila saften till lemon curden men den smakade som den skulle ändå. Teresa kom över mitt i bakandet men brände fingret när hon försökte norpa kola.

Städa köket och ner mot downtown. Där skulle vi träffa Marc, Saras nyfunna polare. Tanken var att vi skulle julhandla men vi hamnade på en seafood restaurnag istället nere vid vattnet och tur var det för jag var hungrig. Killen är lika koko som Sara. Och OJ vad lik han är Niklas, det var skrämmande.
Körde hem honom och Teresa och körde sen upp mot Sammamish igen. Fortfarande ingen el. Kolsvart. Men Saras hus hade fått tillbaka strömmen, typ två timmar innan vi kom dit så det var svinkallt. Ingen familj så långt ögat nådde heller.

Kom hem vid elva och trots att heltäckningsmattan är torr numera, luktar det kattkiss i mitt rum och en stor brun fläck syns på golvet. Jag orkade inte släpa ut min madrass till TVrummet, och jag är inte överförtjust i den heller, så jag tog Saras soffa. Den var bekvämare.

Ingen energi så långt ögat nådde hade jag när jag vaknade i morse. Den har fortfarande inte kommit tillbaka så det kanske blir en kvart på soffan innan barnen vaknar igen.

4 dagar kvar

 

Kommentarer:

1 Linda:

Hej Anna!
Vad kul att höra att ni har massa vatten hos er med. Själv höll jag på att itne komma ifrån vattenmassorna när kungsbacka ån fick för mycket vatten för en vecka sedan;) Jag har nog aldrig sett så mycket vatten:P Som tur klarade sig vårat hus:)Men vi fick en linte sjö utanför:P

Kommentera här: